victoriaerhardsson

Speglingar i Ljuset 28 November

Ett kraftfullt och användbart budskap.
Vi blir sjuka därför att vi undermedvetet tror att sjukdom är en lämplig eller oundviklig reaktion på en viss situation eller omständighet. På något sätt verkar sjukdomar lösa våra problem, ge oss något vi behöver, (uppmärksamhet eller vila), eller förse oss med en nödlösning på en olöst eller olidlig inre konflikt.
Istället för att se sjukdom som en katastrof, kan vi se det som ett kraftfullt och användbart budskap. Smärta är ett tecken på att det är något vi behöver bli medvetna om, erkänna, acceptera och hela. Sjukdom kan vara ett tecken på att det är något i vår livsstil som behöver förändras för att vi ska må bra känslomässigt.

*
Jag lyssnar
nu till vad
min kropp säger
*

Jag har, liksom många andra åkt på lite snuva så här i vintertider. Lock i öronen o snorighet, därmed har jag haft träningsfria dagar denna vecka. Jag saknar att få skaka på rumpan tills kroppen dommnar, svettas, ta i och vara utmattad. Vara utmattad efter något kul, något jag gillar, något skoj helt enkelt. Inte utmattning pga av kraftlöshet, utan efter ett enegriflöde. Något man kan vara stolt över att känna trötthet för.
Men alla åker vi bevisligen någon gång på snuva då temperaturen sjunker förbi 0-strecket, så även jag. Men jag dricker rödsolhatt och håller mej varm, så snart är jag på friskhets - stigen igen.

Under mitt blogguppehåll har det hunnit med att vara helg, dock kanske inte en helg full av fart och fläckt, men ändock så helglig.
Fredagen spenderades framför idol som åter igen bevisade hur värdelöst det är att ha ett tallangprogram där svenskafolkets röster väger mest. Daniel åkte hem, nästa gång blir det Marie ..
Lördag o ljusdal spelade bandy, kikade på det tills tårna var som borta och kinderna som rosen. Kvällen innehöll Julkonsert på gymnasiet och film mys tillsammans med nosen tills vi båda somnade sött.
Någonstans där mellan lördag/söndag slog förkylningen till, därmed även nackspärr, så söndag dag blev något utav en utmattningens dag. Utmattning pga av kraftlöshet.
Min käre pojkvän vände så småning om kosan mot norgelandet och jag själv styrde upp mej till moa där det vankades middag. Tyvärr var slogan ' avskedningsmiddag ', men stämningen var ändå på härlig nivå.

Måndag och så slutligen tisdag har som sagt varit tomma från träning och därmed blivit fylda av enbart massa fixande och trixande. Som vanligt inget som varit speciellt givande men nog så behövligt för min kära kropp. Båda dagarna har fått sin sedvanliga promenad runt sjön som tur är. Idag var vädret underbart, solen sken på de frusna trädtopparna och kvistarna glimmade vägen fram. Kunde känna hur solen värmde på mina av kylan rödrosiga kinder.

En glädjande överraskning landade med posten igår. Ett lurigt brev andresserat till victoria erhardsson, handskrivet och ihopslickat. Knappast från något företag eller förening, det här var något annat. Stämpeln var sundsvall.
Med nyfikenhet sprätte jag upp paketet. En liten lapp med ett handskrivet medelande trillade ur, och med följde en a4. JAG SKA PÅ BOUNCE 5 JANUARI!
oooooooh jess! vilken julklapp och en sådan överraskning! Tack min älskade flicka med det silkeslena blonda håret och det underbara skrattet. Tack för att vi återigen kommer få uppleva bounce och deras störtsköna show på dansens hus i sthlm. Tack för att vi får upplva det tillsammans.

Din kropp är det synliga uttrycket för din existens ..
Vi är många som inte är närvarande i våra kroppar,
som verkligen bor i dem och känner deras puls.
Inte heller är vi i samklang med den grundläggande rytm
som skapar liv i våra kroppar.
Vi lever utanför oss själva -
i våra huvuden, våra minnen, våra önskningar -
frånvarande ägare till den stora rikedom vi har i oss själva.

Det var Gabrielle Roth som en gång sa det och enligt min mening har hon fullkomligt rätt.
Vi är så många som ser oss om för mycket, tittar på andra, lyssnar efter andra och suktar efter annat. Vi är även lika många som tänker tillbaka på det som engång varit, det beslut som en gång tagits och det misstag som en gång begåtts. Vi är samma antal som önskar vi hade mer och allt annat som vi inte har, som vi inte tror oss äga.
Men vi äger så mycket, inte bara i matriella ting utan även i kunskap, kärlek, personlighet och levnad. Men vi glömmer att använda oss ut av, och glädjas av, att visa upp och vara stolta för, när vi hela tiden lever utanför oss själva. När vi hela tiden tittar åt andra. Vi måste sluta ständigt blicka bakåt på det misstag och felsteg vi engång tagit. Med blicken bakåtvänd kommer du snubbla på samma tröskel igen och igen och igen. Vrid om huvudet, höj blicken ett snäpp och se hur du med lärdom lyfter fötterna och kliver över alla trösklarna framför dej  istället. Se hur du lärde dej av misstaget.

Jag älskar er iallafall mina vänner, även dom dagarna ni gömmer er bakomskalet och glömer att visa just det Ni är, dom dagarna ni inte lever ut till fullo. Och jag önskar därmed att ni älskar mej lika mycket tillbaka då inte Jag har kraft till att vara ägare till den stora rikedom jag har i mej själv utan ställer mej bakom skalet. För jag tycker det är tillåtet att söka skydd där bakom ibland och önska och sukta efter både matriellting och egenskaper hos andra, för att sedan gå tillbaka till sej själv och bara vara absolut nöjd.

Speglingar i ljuset 22 november
När vi är rädda för att hävda oss och uttrycka våra verkliga känslor, kan det hända att vi använder droger, mat eller människor som ett sätt att antingen undertrycka eller ge röst åt dessa kännslor. Att hävda sig själv är livsviktigt. När vi stödjer våra känslor i handling skapar vi inre styrka och skydd. Vi känner oss trygga i nya situationer, därför att vi vet att vi har förmågan att säga "nej" till det som inte känns bra och "ja" till det som känns bra. Vi vet att vi är sanna mot oss själva och tar väl hand om oss själva.
 
*
Det är tryggt
för mig att hävda
mina sanna känslor.
*

En torsdag med plusgrader har tickat mot kvällen. En torsdag som har gett intrycket att vara en ganksa lat dag, faktiskt. Min promenad blev  inte av då klockan rusade iväg mot lunch på tok för tidigt så istället besökte jag guldflickan i kiosken för en pratstund medans tiden rörde sej frammåt. Då lunchtimmen slog in fick jag äntligen min lunch som herr Alen länge varit skylldig sen en gammal golfrunda. Den tillbringades på krakelspektakel med dess gröna buffé. "Ät lätt men bli ändå mätt" kanske inte var vad karln förväntat sej men jag tror det mättade honom lagomt endå, trotts att det inte fanns ngt kött (;

Mätt och belåten hämtade jag upp Moamus och åkte med en längtande prick i hjärtat mot Lillhaga och Rebecca. Skönt o ha henne hemma, men kändes dock inte som att det var allt för längesen vi sågs. Tur är väl det så inga nya band behöver knytas om ..

Hälsade kvickt min käre pojkvän välkommen hem också innan det bar iväg mot Stark och dansen. Gjorde om nikidansen lite, så nu var det mera indisk betoning en innan. Härlig musik som får mej att sprudla innombords.

Pappa hade kokat ihop spagetti & köttfärsås när jag kom hem, där ser man vad man kan bli överraskad ibland.
Så mätt och belåten sitter jag nu här lugn och avslappnad och lyssnar på min från Barcelona hemkommna Indianskiva, Meditation. Det är något specielt med indian musik som får mej att falla. Så avslappnande men endå så kraftfullt. Mmmmmmm andas in det. åter igen, grundad.

En annan sak jag vill dela med mej utav innan jag avslutar inlägget.
Jag läste något idag, något som jag gillade.
Det handlade om att älska hela sin kropp, och se den som perfekt. Att älska alla organ och organismer som hör till just Din kropp. Att glädjas över din midja, hur vackert du kan vrida och cirkulera den. Att älska din ögon, så glasklara och djupa just Dina är. Dina armar, händer, ben och fötter, hur bra dom passar på just din kropp, och hur fint dom rör sej tillsammans. För det är just så, att någons annan arm på din kropp skulle störa symetrin och förstöra allt som gör just Du vacker. Det stod även hur viktigt det är att påminna sej om just allt detta. Att beskåda sej själv och bara ge positiv cred. För kroppen reagerar på att du är nöjd med dej själv, och på det viset blir du vackrast någonsin. Älska ditt hår och ge det all posetiv näring för att växa. älska din hud, och den färg just Du har.
Ta vara på dej själv min vän, för det tänker jag göra. Att pröva ge sej själv positiv energi är varken något som någon annan behöver märka, det måste inte utmärkas, och det är verkligen inte något som är någon onödig energi att slösa. Det görs i din tanke, och ingen annan ser arbetet. Det är bara resultatet som går att beskåda.

För att få och ge mej själv positiv energi försöker jag umgås med människor som gör mej glad, visstas i miljöer som får mej lugn, och flertalet andra ting. Men jag tränar även för att få denna energi. Jag tränar inte för någon annan säger att jag måste, utan för jag säger det till mej själv. Det är mitt sätt, och jag delar det med tusentals andra. Men för vissa faller det sej inte lika natuligt att träna, men dom har sina speciella sätt för att finna den enerig som dom behöver, och det med all rätt.

Min brorsdotter frågade mej igår hur man gör när man tränar. Jag tänkte en stund innan jag svarade, men sa sedan; Man kan dansa, springa, hoppa, snurra ..... man kan leka. Hon log brett och jag fortsatte; Man kan faktiskt göra vad som helst för att träna. Just att leka räckte för henne att höra. För i just leken finns allt det som kroppen egentligen behöver för att få just den energi jag söker efter i min träning. I leken förekommer glädje, men även tårar, hopp, spring och olika strykeingivande övningar. Ja, i leken finns allt jag behöver. Jag är tacksam jag har mina brorsban, så jag får leka, på deras sätt som är det ultimata rätta sättet ätt just det, leka.

Träning är något som vissa inte har tid för och som andra tar sig tid till.
Det är skillnaden. Att planera och finna luckor i den stressiga vardagen vi alla lever i.
Den positiva energin, finn den!

Nåväll klockan börjar rinnar iväg och Lyxfällan börjar närma sej.
Mkt givande och skrämande pogram faktiskt så här i arbetslösa tider.

'everytime I try to reach it, it's to far up there .. "
Tur man är lång ... (;



Sluta aldrig lek min vän!