Det är livsviktigt att hävda sig själv.


Speglingar i ljuset 22 november
När vi är rädda för att hävda oss och uttrycka våra verkliga känslor, kan det hända att vi använder droger, mat eller människor som ett sätt att antingen undertrycka eller ge röst åt dessa kännslor. Att hävda sig själv är livsviktigt. När vi stödjer våra känslor i handling skapar vi inre styrka och skydd. Vi känner oss trygga i nya situationer, därför att vi vet att vi har förmågan att säga "nej" till det som inte känns bra och "ja" till det som känns bra. Vi vet att vi är sanna mot oss själva och tar väl hand om oss själva.
 
*
Det är tryggt
för mig att hävda
mina sanna känslor.
*

En torsdag med plusgrader har tickat mot kvällen. En torsdag som har gett intrycket att vara en ganksa lat dag, faktiskt. Min promenad blev  inte av då klockan rusade iväg mot lunch på tok för tidigt så istället besökte jag guldflickan i kiosken för en pratstund medans tiden rörde sej frammåt. Då lunchtimmen slog in fick jag äntligen min lunch som herr Alen länge varit skylldig sen en gammal golfrunda. Den tillbringades på krakelspektakel med dess gröna buffé. "Ät lätt men bli ändå mätt" kanske inte var vad karln förväntat sej men jag tror det mättade honom lagomt endå, trotts att det inte fanns ngt kött (;

Mätt och belåten hämtade jag upp Moamus och åkte med en längtande prick i hjärtat mot Lillhaga och Rebecca. Skönt o ha henne hemma, men kändes dock inte som att det var allt för längesen vi sågs. Tur är väl det så inga nya band behöver knytas om ..

Hälsade kvickt min käre pojkvän välkommen hem också innan det bar iväg mot Stark och dansen. Gjorde om nikidansen lite, så nu var det mera indisk betoning en innan. Härlig musik som får mej att sprudla innombords.

Pappa hade kokat ihop spagetti & köttfärsås när jag kom hem, där ser man vad man kan bli överraskad ibland.
Så mätt och belåten sitter jag nu här lugn och avslappnad och lyssnar på min från Barcelona hemkommna Indianskiva, Meditation. Det är något specielt med indian musik som får mej att falla. Så avslappnande men endå så kraftfullt. Mmmmmmm andas in det. åter igen, grundad.

En annan sak jag vill dela med mej utav innan jag avslutar inlägget.
Jag läste något idag, något som jag gillade.
Det handlade om att älska hela sin kropp, och se den som perfekt. Att älska alla organ och organismer som hör till just Din kropp. Att glädjas över din midja, hur vackert du kan vrida och cirkulera den. Att älska din ögon, så glasklara och djupa just Dina är. Dina armar, händer, ben och fötter, hur bra dom passar på just din kropp, och hur fint dom rör sej tillsammans. För det är just så, att någons annan arm på din kropp skulle störa symetrin och förstöra allt som gör just Du vacker. Det stod även hur viktigt det är att påminna sej om just allt detta. Att beskåda sej själv och bara ge positiv cred. För kroppen reagerar på att du är nöjd med dej själv, och på det viset blir du vackrast någonsin. Älska ditt hår och ge det all posetiv näring för att växa. älska din hud, och den färg just Du har.
Ta vara på dej själv min vän, för det tänker jag göra. Att pröva ge sej själv positiv energi är varken något som någon annan behöver märka, det måste inte utmärkas, och det är verkligen inte något som är någon onödig energi att slösa. Det görs i din tanke, och ingen annan ser arbetet. Det är bara resultatet som går att beskåda.

För att få och ge mej själv positiv energi försöker jag umgås med människor som gör mej glad, visstas i miljöer som får mej lugn, och flertalet andra ting. Men jag tränar även för att få denna energi. Jag tränar inte för någon annan säger att jag måste, utan för jag säger det till mej själv. Det är mitt sätt, och jag delar det med tusentals andra. Men för vissa faller det sej inte lika natuligt att träna, men dom har sina speciella sätt för att finna den enerig som dom behöver, och det med all rätt.

Min brorsdotter frågade mej igår hur man gör när man tränar. Jag tänkte en stund innan jag svarade, men sa sedan; Man kan dansa, springa, hoppa, snurra ..... man kan leka. Hon log brett och jag fortsatte; Man kan faktiskt göra vad som helst för att träna. Just att leka räckte för henne att höra. För i just leken finns allt det som kroppen egentligen behöver för att få just den energi jag söker efter i min träning. I leken förekommer glädje, men även tårar, hopp, spring och olika strykeingivande övningar. Ja, i leken finns allt jag behöver. Jag är tacksam jag har mina brorsban, så jag får leka, på deras sätt som är det ultimata rätta sättet ätt just det, leka.

Träning är något som vissa inte har tid för och som andra tar sig tid till.
Det är skillnaden. Att planera och finna luckor i den stressiga vardagen vi alla lever i.
Den positiva energin, finn den!

Nåväll klockan börjar rinnar iväg och Lyxfällan börjar närma sej.
Mkt givande och skrämande pogram faktiskt så här i arbetslösa tider.

'everytime I try to reach it, it's to far up there .. "
Tur man är lång ... (;



Sluta aldrig lek min vän!



Kommentarer
Postat av: Din vän Therese

Du är så bra på att skriva min älskade vän, jag vill läsa mera av de du skriver. Du berör, det är underbart. Jag älskar dig.

2007-11-26 @ 19:29:57
Postat av: isabellphe

nej jag tyckte silas förtjänade det! haha.
efter att tuggat sönder min diormascara, även mitt splittnya diadem o tupperat mitt löshår som en igelkott, så tyckte jag att jag inte behöva hejda honom! ;D
ja jag håller även med tessan här ovan. du berör med dina texter!

2007-11-27 @ 17:02:02
URL: http://isabellphe.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0