Sprängande cykeldäck då lurendrejarna slår till.


Oo, vilken uppehåll det varit, men denna gång kan jag med ryggen rak skylla på ngt annat än min egen lat het. Tekniska fel, såklart.

Blev ganska många fler dagar uppe i svenska fjällen än beräknat för min del, närmare bestämmt 10 dagar. Men med strålande solsken hela påskhelgen igenom och även veckan därpå kunde jag bara inte sätta mej att åka hem för än vädret svek. Inget går upp emot en solig dag i fjällen, alla som upplevt det håller förmodligen med! underbart.
Skoteråkning, längdskidor, massa mat o mycket njutning har dagarna innehållit. Även massamassa snöskottning, lek och bus kan sammanfatta det hela. En helt suveräna påsk helt enkelt.

Sen jag kom hem ifrån snötäckta mjuka fjäll har jag grejjsat på en del. Bytt blommor i köksfönstret som alltid ger samma kick! Jag älskar min blommor, såklart jag gör, dom ger mej ju frisk luft och fräsh syn.

Jag har fått höjd dagslön med 1 krona, inte illa då jag hört att 1 krona är början på en miljon ...

Andreas har åkt tillbaka till Norge för några dagars hammrande.

Lagat min köttgryta och sprängt mitt första cykelhjul någonsin.

Imorse klev jag upp för att knata iväg på min morgon promenad och vilket kanonväder det var. Ingen ångest kröp på utan det var enkelt att komma ut, tänk vad vädret kan påverka! Han inte längre än upp till Hybovägen innan jag körde på tvär nit. Folket i ett av husen däruppe hade tydligen skaffat sej en gigantiskt hund, vilket jag var fullt ovetande om vid tillfället. Den där hunden kravlade sej likt en lömsk varg upp på ägarnas bro och la sej med en dunns, jag blev livrädd och fick för mej att det där var såklart ngt vildt. Vad kunde det annars vara klockan kvart i åtta på morgonen som helt ensamt kravlade runt där!? Kvickt vände jag om och fick ta en annan rutt en planerat. Senare idag har fått bekräftat att varelsen alltså är en snäll liten (STOR) hund som dom har bunden i en lång lina, alltså inte farlig för fem öre. Men hur i hellsike skulle jag kunna veta det, jag var lixom inte beräd. Hundarna jag handskas med håller sej åtminnståne i knä höjd ...

Därefter gick jag på alla Aprilskämten i tidningen eftersom jag helt glömt bort datumet tills rixfm nämnde det. Då listade jag allt ut dom .. ett av dom åtminnståne.

Sysselsatte mej med lite strykning o annat tills klockan började närma sej lunch. Då Tog jag minnsan fram cykeln för första gången iår, o faaaaaan va skönt det är med cykel! Ungefär samma känsla som man alltid känner dom första gångerna för året man trampar iväg, det brukar avta ...

Hann inte längre än till OK då jag fick för mej att däcken behövde pumpas, lät det blåsa en stund och sen var åtminnståne jag redo att åka iväg, dock inte cykeln. Det gick inte, framhjulet hade blivit för stort och gick inte att rubba. Envis som jag är försökte jag ändå trampa lite i tron på att det skulle släppa efter. PANG! Världens smäll och däcket är sprängt, alltså heeelt trasigt. Fick inte jag hjärt stillestånd så fick åtminnståne dom andra tre tanterna i närheten det, allesammans. För gud vilken smäll ...

Cykeln fick sej ett nytt framdäck och jag fick i mej en god lunch. Spenderade resten av dagen med att utföra diverse ärenden. Bla på apoteket där jag stötte på Fridun, som jobbade i kassan. Fick några prover på olika produkter, och det är alltid uppskattat. Fann mej även en korallfärgad enkel t-shirt på fiftan innan jag trampade upp till mormor.

Efter hemkomst bytte jag kvickt förklädnad och stack iväg på en joggingrunda, råkade ut för världens håll så det blev jobbigare än beräknat, men väl i mål känns allting skönt :) Ätit min köttgryta o såsat framför tvn sen dess och nu sitter jag här med en evig ångest. Har nämligen beställt klipptid nu.. huvaligen. Minst en decimeter ska kapas om jag lyckas hålla nerverna i styr ...  :/ Det är tyvärr mer behövligt än stimulerande för tillfället ...

     

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0