andras ungar mina barn.
Pjuuuuuuuuu. Kändes verkligen otroligt skönt att få kliva in i duschen ikväll och bara andas ut och slappna av.
Väckarklockan hann ringa sej tyst imorse innan pappa slog signalen som fick mej att verkligen flyga upp ur sängen. Kasstade i mej gröten och tryckte plattan i botten mot Hyboskola 07.30. Fyllde kinderna med mackan samtidigt som jag skumpade stressat längs vägen. Som vanligt i mitt liv, sista minuten.....
Dagisfröken hela dagen lång, eller till strax före fyra åtminnståne.
Åkte sedan hem för att säga hejdå till älsklingspappsen som for till fjällen, sydde klart en mössa och ställde mej samtidigt vid spisen. Pankakssuget var oövervinnerligt idag så det var bara att börja vispa smeten. Det var dock lättare sagt en gjort ...
Nu för tiden lagar jag de flesta maträtter med mer eller mindre finess, jag har lixom fått in knycken. Men pankakan idag, den fick mej totalt att krocka med botten. Det var det svåraste jag gjort i matväg på mycket mycket länge. Jag hade verkligen inte det rätta knycket, farbror melker.
Efter pankakorna var det dax att sadla om för nästa projekt. 28 unga flickor på kidsdance startade kvällen. Massa fler barn än förväntat och passet gick riktigt bra.
Efter en timme med den barnaskaran rusade nästa grupp in, youngdancers den här gången, ngt äldre förmågor. Som alltid kul med variation. Även det passet var över förväntan på alla stadier.
En intensiv dag helt enkelt. En dag som innehållit barn i mängder... En dag som givit en miljard guldkorn*
